Det är vanligare att få förlossningsskador än att inte få det. De allra flesta blir friska och läker efter sina förlossningsskador, men i en del fall får kvinnorna bestående besvär.

När det kommer till förlossningsskador finns det naturligtvis en skala för hur allvarliga tillstånden kan vara. Vissa saker orsakar oftare problem än andra, exempelvis bristningsskador i vaginan och ändtarmen. När man pratar om förlossningsskador pratar man i regel om 1-, 2-, 3- och 4-gradiga förlossningsskador. Att en förstföderska spricker litegrann är väldigt vanligt och kan vara jobbigt ändå. Hamnar på den fyrgradiga skadan krävs omedelbar operation då man spruckit hela vägen till ändtarmens slut. Dock är 3- och 4-gradiga förlossningsskador inte så vanliga, cirka 4 % av alla som föder barn i Sverige drabbas av den svåraste formen.

 

Förlossningsskador statistik

I Sverige föder ungefär 100 000 kvinnor barn varje år och fyra procent av dessa kvinnor, alltså ungefär 4 000 kvinnor, får 4-gradiga förlossningsskador, den svåraste formen. När man brister hela vägen från vaginan till slutet av ändtarmen kan man få svåra problem. Även om man får genomgå operation med många återbesök (för att se att stygnen läker), är det ändå väldigt många som aldrig blir fria från smärtan. Området är särskilt knepigt då risken för infektionen är stor. Samtidigt gäller det att inte stygnen ska gå upp för att man står eller sitter ned.

 

Förlossningsskador symtom

Vid en förlossning är det vanligt, särskilt för förstföderskor, att få bristningsskador i vaginan. Barnet får helt enkelt inte plats och då brister man. Detta är alltså väldigt vanligt och något som en läkare eller barnmorska syr ihop direkt efter förlossningen. Dock är det väldigt många som upplever besvär och smärta även efteråt. Beroende på vilken grad av förlossningsskador man fått, kan symptomen variera en del. Här är symptom som är vanliga:

  • Smärta vid urinering eller när du sitter ner.
  • Infekterade stygn eller sår kan bidra till smärta, variga flytningar och feber.
  • Stygnen i underlivet kan skava mot den känsliga huden eller släppa och behövas sys om.

För den som drabbas av svårare skador kan man efter lång tid, även efter att kroppen läkt, få besvär som försämrar livskvaliteten. Bland annat:

  • Man kan inte hålla inne gaser.
  • Inkontinensproblem, till exempel urin- eller bajsläckage.
  • Framfall, när slidväggar eller livmoder börjar bukta ut nedåt och ut genom slidan.
  • Obehag och smärta vid samlag, när du kissar och bajsar.
  • Gasläckage kan vara ett särskilt jobbigt symptom för kvinnor som lider av 4-gradiga förlossningsskador eftersom det lätt kommer upp luft i vaginan som sedan trycks ut när du rör dig, något som kan låta som pruttar.

Tyvärr är det många kvinnor som upplevt att de inte blivit tagna på allvar eller fått den hjälp som de behövt. Du kan behöva vara ihärdig och ringa förlossningsavdelningen eller närmsta barnmorskemottagning flera gånger.

 

Förlossningsskador ersättning

För den som drabbas av förlossningsskador finns möjlighet till ersättning. Vem som kan få förlossningsskador ersättning beror på hur skadorna kom till samt vilken grad de klassas. Ett exempel kan vara om läkaren som sytt ihop dig efter att du brustit gjort ett slarvigt eller dåligt jobb. Detta kan leda till komplikationer som inkontinens och smärta. Detta är ett exempel på en händelse som kan ge dig ersättning. För att få ersättning för förlossningsskador ska du kontakta Löf, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Av alla anmälningar som kommer in är det endast cirka 40 % som godkänns. Det handlar om att man måste kunna se om skadan hade kunnat undvikits eller om det inte fanns mer att göra.

 

Förlossningsskador hos barn

När man pratar om förlossningsskador tänker man såklart oftast föst på mamman. Men barnet kan också riskera skador under förlossningen. Plexusskada är exempel på en förlossningsskada som kan drabba barnet under födseln. Detta är ett tillstånd som sker när bebisen fastnar med sina axlar under själva utdrivningsskedet då mamman föder. När detta sker behöver barnmorskan ofta använda en sugklocka för att dra ut barnet via huvudet. När man suger ut ett barn eller drar och vrider ut barnet, finns risken för plexusskada, alltså en slitning på nervbanorna. Beroende på hur allvarligt det är, och hur mycket man behöver dra och vrida för att få ut barnet, kan det i värsta fall hända att nervbanorna slits loss från benmärgen.

Även syrebrist är en förlossningsskada hos barn som innebär att barnet inte får luft under själva förlossningen. Tillståndet kan orsaka celldöd i hjärnan, beroende på hur lång tid som syrebristen pågår. Cerebral Pares (CP) beror delvis på asfyxi (syrebrist till hjärnan).

 

Förebygga förlossningsskador

Man kan aldrig veta om en kvinna kommer få förlossningsskador, dock finns det vissa saker man kan göra för att minska risken. En kontrollerad och långsam födsel är bra så att kvinnan hinner öppna sig mer. Perinealskydd är viktigt under själva födseln, alltså man håller emot på mellangården med händerna under utdrivningsfasen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *